Stolt!

Är så stolt över mitt lilla yrväder! Lade idag ut tre figuranter (han har alltid bara sökt en åt gången). Han sökte så fint! Blir så stolt. Svansen går i 110 knyck, fram till figgen och sen tillbaka till mig, skäller och svansen går. Skickar honom på visa och stannar då vid figgen så fint. Ber jag han att joja så gör han det. Vilken kväll! Lät honom vila efter det och bestämde mig för att inte köra flera sök med honom ikväll. Vill lämna denna "bra" känslan hos både han och mig. :) 

Imorgon ska vi till veterinär med honom. Vi måste kolla upp honom då han visar mera aggressivitet hemma mot främlingar. Han skäller mest på dem men det är fortfarande inte okej. Han visar inga tänder och biter inte men något är lite på fel. Kanske det är så enkelt som att kemiskt kastrera honom för att sedan träna bort dessa trista beteenden. Jag hoppas på det. Det går ju liksom inte att bryta honom nu på något bra sätt. Ska snart träffa Tanja igen och hoppas då på nya intryck och nya funderingar på hur vi ska lösa detta. Det blir aldrig tråkigt att bo med en Ture kan jag säga! Är det inte det ena så är det det andra... Känner dock att jag skulle behöva få en semester från all oro nu. Det är mycket oro i kroppen nu, inte bara Ture som ställer till det. :-( Försöker tänka positivt och tänka på alla andra som har det sämre men ibland bara gräver jag ner mig i all oro. Pepp, pepp, pepp! Snart är det jul och sen blir det vår. Då är nog livet lite lättare. 

Godnatt!